Från att ha åkt från Noosa - the city of turkeys (tro oss, vi blev ombedda att stänga sovrumsdörren så att vi inte skulle mötas av en trevlig överraskning när vi vaknade) så kom vi till papegojornas paradis Hervey Bay (ska försöka ladda upp en film sen så ska ni få höra). Och åkte sen vidare till Dingosarnas ö -Fraser Island. Men låt mig börja från början, alltså Hervey Bay...

Egentligen har vi inte sett mycket av staden förrän ... idag egentligen, och snart är det dags att åka vidare. vi har bott på ett jättemysigt hostel, som ger lite... vad ska man säga? western-känsla på nåt sätt. Dessutom var det ganska mysigt att bo på ett litet hostel för en gång skull, när vi de senare gångerna har bott på ganska stora sådana. Eftersom jag inte har så mycket mer att säga om Hervey än att de har en fin strand (och. väldigt. mycket. skrikande. hej-vad-jag-är-i-min-10årskris-barn. på. denna. strand...)(har jag förresten nämnt hur mycket jag saknar mina barn på Bullerbyn? ;) hihi) hur som helst, eftersom jag inte har nåt mer vettigt att säga så övergår jag till Fraser Island:

har någon av ser träffat på en vild dingo? eller två, eller tre? det har vi iallafall. på lördagseftermiddagen kändes det till och med vardagligt att det strosade förbi en dingo. men den sekunden man ser den här oerhört vackra orange-skimrande hunden glömmer man allt vad fara heter. men ett tips, vänd aldrig någonting ryggen åt en dingo! hur som helst, vi hade fått klart för oss att Fraser var paradiset och att vi skulle älskat det. det skulle vi förmodligen gjort också, liiiiite mer, om det inte hade regnat och haft sig... men dagarna gick ut på att vi var en stor grupp människor som åkte runt i en buss på olika utflykter. Låt mig observera att Fraset Island är världens största sandö, så det är inte konstigt att de kallade vägen vi åkte på för "the roller coaster" ... det var som att vara tillbaka på Universal Studios all over again och åka 3D-bussen när King Kong skakar och vänder upp och ner på hela bussen. det minus en ilsken stor gorilla förstås.

På fredagen åkte vi bland annat ut till Lake McKenzie, vi vandrade lite i regnskogen, åt gudomlig lunch, träffade som sagt på dingos och åkte sen hem till resorten där vi skulle spendera natten. ni anar inte hur omhändertagna vi har blivit här: rena handdukar på rummet, tacobuffe, afternoon Tea med kakor, frukostbuffe och otroligt buffé à la italian night. vi har ätit som vi aldrig sett mat tidigare.

på lördagen vaknade vi av att det stod som spön i backen. Grrrreat.. dessvärre ville inte regnet avta, utan vi spenderade lite mer tid än vanligt i bussen. vi hann med en del ändå. vi simmade i en ström (2 ggr, för att Martin vår guide glömde att sätta på kameran första gången... sällskapsresan-flashback eller vadå?), vi såg ett stort skeppsvrak från ett fartyg vid namn Maheno som bland annat använts under första världskriget men gick ett tufft öde till mötes när den spolades upp på stranden av en cyklon 1935. vi vandrade även upp på Indian Heads och när vi kom ner var lunchen framdukad... lyx?

vi har alltså haft två bra dagar på Fraser Island, trots väder. Trevliga människor, superbra guide och mycket mycket ... mat. Hihi. nu har den blå himlen äntligen tagit sig fram hit till Hervey Bay igen så det kanske blir en sväng till på stranden idag? Annars kan man nästan tro att vi har hemlängtan. vi har nämligen träffat på både Jesper Östlund och Jens Hult här nere, och till och med vår gamla IGU-lärare Stefan... pricken över i:et var nog ändå när jag var ute och sprang imorse och ingen mindre än... Margareta Najjar i egen hög person kom strosande. Kanske är dags att komma hem, vad vet jag?

Ikväll blir det nattbuss igen, och imorgon när vi kommer fram åker vi direkt ut och seglar till Whitsundays i tre dagar. hoppas på massa sol och härliga dagar!

en viktig sak att säga är att annsen börjar bli bättre från betten. hon fick en mirakelsalva på Apoteket och snart är hon fit for fight igen, bra va? :)

Puss och kram på er alla,
Glöm inte http://trisstripp.tumblr.com